”På måndagsmorgonen den 5 april 1976 kom Bosse Jansson inte till arbetet på postkontoret Stockholm 4 som låg på Folkungagatan. Han hade inte sjukanmält sig, alls inte hörts av. Någon ringde därför hem till honom, ingen svarade och eftersom han bodde bara ett kvarter längre upp på gatan – och han bodde ensam – sprang en av arbetskamraterna bort till hans lägenhet och ringde på. Ingen öppnade.”

Ingen har hört av Bosse Jansson sedan den där dagen han försvann. Men brevbäraren och vänsteraktivisten Bosse har aldrig glömts bort, och i tomrummet efter hans försvinnande har många frågor uppstått.
Var han en agent som blev för farlig för sina uppdragsgivare? Var han en ensam olycklig människa som ville försvinna? Eller möjligen ett slags bild för den extrema kommunism som maoisterna representerade och som försvann lika plötsligt som den dykt upp i det svenska politiska landskapet?

Anders Sundelin, reporter med förkärlek för svårbesvarade frågor, inleder nu ett sökande efter svar i fallet Bosse Jansson.