Det var Lennart som värvade mig till Stockholms AIF. Han var högerytter, jag blev mittback. Div 7.

Det var Lennart som, liksom, värvade mig till Norstedts en gång i tiden, där han gav ut sina böcker sen länge. Hade någon annan frågat vet jag inte vad jag svarat.

Och det var Lennart som visade mig Kongo.
Nu ger han ut sin nya roman här hos oss, det är inte den enda cirkeln som är sluten.

Lennart Hagerfors, född 1946 och med barn- och ungdomsår i Kongo, bröt igenom på allvar 1985 med romanen Valarna i Tanganyikasjön, en hårt slipad svart historia om den sämste upptäcktsresanden världen skådat, Mr Shaw. Shaw plockades upp av Stanley och blev den tredje vite deltagaren i hans expedition in i Afrikas mörka centrum för att finna den försvunne Livingstone. Shaw är en katastrof till människa och förstår aldrig varför övermänniskan Stanley tar honom med. Byggde kolonialismen – också – på en bokstavligt talat galen idé om de vitas överhöghet? Ja – och Lennart Hagerfors roman är en gestaltning av denna galenskap.

Lennart Hagerfors debuterade som poet, skrev en avhandling om femtiotalmodernismen, var kritiker i Aftonbladet och redaktör på BLM. Hans författarskap är lika rikt på olikheter. I den extremt eleganta Livet är det som pågår medan vi sysslar med annat (1990) skildrar han alla vardagens djupa banaliteter; i romanen Drömmen om Ngong fångar han tomheten hos den helgjutne mannen genom ett porträtt av storjägaren Bror Blixen; i berättelserna Längta hem och Komma bort gestaltar han pojkens och ynglingens försök att komma till rätta med en oerhört stor och rik och hotfull värld. En roman handlar om en man i Sarek, en annan om en rädd romersk kejsare.

I romanen Mannen på ön, skildrar han inledningen till det sista kapitlet i den galna kolonialismen: ”Kongo faller isär! Det behövs fler offer!” Cirkeln slöts när vi samtidigt gav ut Valarna i Tanganyikasjön i pocket.
Det är en ära att åter vara Lennart Hagerfors förläggare.

/Svante Weyler