Fyra år efter metoo står vi mitt i en backlash för kvinnors rättigheter. Många kvinnor är rädda för att anmäla förövare, medier skräms av förtalsmål och mäktiga män får ifrågasätta sina anmälare i direktsänd tv. Samtidigt har uthängningar på nätet blivit ett sätt att få den upprättelse som kan vara svår att få på annat sätt. Hur blev det såhär?

I sin nya bok Backlashen: Metoo och revolutionen som stoppades skildrar Irena Požar hur en historisk händelse, där kvinnor på allvar började sätta ord på de övergrepp som tidigare tystats ned, kunde vändas till sin motsats.

Irena Požar är chefredaktör för Veckorevyn och har på senare år fått stor uppmärksamhet för sina granskningar av unga kvinnors villkor. Hon har även nominerats till Stora journalistpriset.

– Kvinnor far otroligt illa i efterspelet av metoo och jag tror att vi måste börja prata om det. Min förhoppning är att den här boken kan bli en del av den dialogen, kanske till och med ett sätt att komma framåt. Och såklart, att de hundratusentals kvinnor som delade sina trauman med världen den där hösten ska veta att de inte är bortglömda, säger Irena Požar.

Anton Gustavsson, förläggare på Weyler:
– Backlashen mot kvinnors rättigheter är en av de mest angelägna sakerna att granska just nu, och jag kan inte tänka mig någon som är bättre lämpad än Irena Požar att skildra den. Vi är väldigt stolta att få presentera hennes bok för läsarna.

Boken ges ut våren 2022.